Maj 2023
Adlar Coles Heavy Weather Sailing, 8th edition, September 2022
Heavy Weather Sailing, i svensk översättning Hårt Väder Till Havs, är sedan ett halvt sekel standardverket i ämnet, nyligen utkommen i en ny utgåva.
Med anledning av nyutgåvan, i all ödmjukhet några tankar och erfarenheter för att undvika tufft väder till havs.
2012 seglade vi med Bess Safari Too, vår Najad 511, från Biskopsudden i Stockholm till Lagos i södra Portugal. Vi seglade via södra Norge till Shetlandsöarna, Orkneyöarna, Skottland, Irland, Wales, Cornwall, Frankrike och Spanien till Algarvekusten. För att vara övertydlig korsade vi med andra ord bland annat Nordsjön och Biscayabukten. Vad jag förstår på många människors reaktioner / förväntningar förutsätts det att vi med detta kölvatten varit ute i allehanda stormar och obehagligheter. Nix.Under hela denna segling hade vi summa summarum några timmar med styv kuling på Irländska Sjön. Denna kuling hade meteorologernas prognoser missat. I övrigt, inklusive Nordsjön och Biscayabukten, måttliga eller lätta vindar för oss.
Receptet? Tid plus sjöväderprognoser.
Som framgick här ovan är prognoser just prognoser, inte absoluta sanningar. Dock är vår erfarenhet att numera är vind- och vågprognoserna riktigt bra. Vi tar del av flera prognoser till exempel windy.com och dmi.dk. Är prognosen dålig stannar vi kvar i hamn och avvaktar en god dito. Detta bygger naturligtvis på gott om tid, har man den lyxen fungerar receptet, med något undantag, mycket bra. Ofta handlar det om några extra dagar i hamn, någon gång längre tid. Rekordet i hamn är för närvarande två veckor i Helsingborg inför den oskyddade passagen till Göteborgs södra skyddande skärgård. I skrivande stund har vi legat i Farsund under tolv dagar, stäckningen vi har framför oss är oskyddade Jaeren och Lista upp till Stavanger.
Detta förhållningssätt har vi inte patent på. Vi träffar både nu och då par och ensamseglare i vår ålder som seglar non-stop 6-8 månader per år och väntar ut dåligt väder i hamn. Exempelvis ligger i detta nu en annan båt här i närheten sedan två veckor och väntar på gott väder inför Nordsjön och Shetlandsöarna.
Vad sysselsätter man sig med i hamn när kulingen gör sitt? Alla som har egen båt vet att om inget behöver repareras finns det alltid, alltid underhållsarbete. Undersöka omgivningen, läsa tidningar, tidskrifter och böcker på datorn etc etc.
Husan
Husan, det stora huset, används som Farsunds rådhus, sjuttio rum och imponerande festsal. Det uppfördes 1802 av Jochum Brinch Lund, renoverades 1915-1918 av skeppsredare Jens G F Lund. 1940 tog den tyska ockupationsmakten över och orsakade en brand som ödelade byggnaden. Efter 144 år i släkten Lunds ägo köpte kommunen huset 1946 och genomförde en återuppbygnad. Här intill syns den vackra ytterdörren.
Farvattnet utanför Jaeren och Lista
För oss som är i den åldern att vi lärde oss cykla i vänstertrafik känns prognosområdet "Farvattnet utanför Jaeren och Lista" väl igen. 1994 togs det bort, motsvaras sedan dess ungefärligt av Syd Utsira. Farvattnet är potentiellt knepigt på så vis att den cirka åttiofem sjömil långa sträckan mellan Farsund och Stavanger är helt oskyddad, närmaste land är Skottland. Halvvägs ligger Egersund, en utmärkt skyddad och bra hamn.
Nåväl - i ett efterlängtat väderfönster avgår vi från Farsund. Dimma, i början ett hundra meters sikt, efter några timmar dimma i bankar, rejält många bankar. Radar med overlay står högt i kurs. Lätt vind. Vi är destinerade till Kvitsöy i havsbandet utanför Stavanger. Denna underbara ögrupp har vi besökt vid ett flertal tillfällen, första gången för drygt fyra decennier sedan. Farleden in till hamnen är runt en sjömil lång, stenig, som smalast tio tjugo meter, slingrig, väl utmärkt. I tät dimma gick vi in efter femton timmar till sjöss.
Kvitsöys stora fyr är av den vackra sorten, den där ljuskäglan sveper runt horisonten. Att se fyrens svep i dimma är sagolikt sällsamt.
